Jag ägnade min TV-dinner åt att lyssna på president Obama som i ett tal summerade sitt första år i ämbetet. Mitt problem när jag lyssnar på politiker överhuvudtaget är att jag aldrig riktigt förstår vad de säger. De pratar liksom kring saker och ting med en massa eufemismer och jag upplever att de aldrig rör ett konkret ämne. Antingen så är jag inte intelligent nog att förstå, eller så har jag rätt. Jag vet inte vilket, men oavsett så är det inte bra. Jag tillhör ju om än inte Sveriges begåvningsreserv så åtminstone normalpopulationen vad avser förståndsförmåga, enligt den teorin går alltså politikers välskrivna tal obemärkta genom de flestas hjärnor.
Det är en riktig eländes lekstuga ändå, senat, regering, parlament osv. Sofistikerad och välbetald gungbräda. Än åker demokraterna upp, än republikanerna. Och folket är ungarna som står vid sidan om och hejar på, gunga högre! Sedan blir det valår och man leker herreman på täppan ett slag, vinnarna snömular förlorarna som ägnar tiden åt att smida ränker.
Kommer människor någonsin att komma överens? Acceptera varandra trots olikheter och olika tänkande? Den frågan är så svindlande att jag får huvudvärk och lite illamående i magtrakten, ungefär som när jag försöker lista ut storleken på universum. Usch. Nu tar jag och lämnar det ämnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar