Igen, it's the little things...

Idag fick vi besöka helikopterplattan. Det finns två på taket till UCLA Ronald Reagan Hospital. Med en magnifik utsikt över Los Angeles. Men jag förstår inte hur man skall kunna ta emot kritiska patienter där om man råkar lida av höjdskräck eller är lätt distraherad. On a different note; Dr. Dutson gick förbi i korridoren idag när jag var på väg in till min operationssal. Han sa: "Mornin' Christina, how are you?" Tänk vad glad jag blev. En kirurg som känner igen en. OCH som kommer ihåg ens namn. OCH som hälsar på en, fast man inte jobbar ihop den dan. Som sagt. It's de små things in life som räknas.