Real L.A.

ser ut som Pasadena, enligt mig då alltså. Har hjälpt en kompis att flytta från en skolåda i Eagle Rock till en helt adorable 1 bedroom i Highland Park. Med metron inom gångavstånd. Lovely. Jag blev kär i hennes lägenhet på direkten. Och läget! Små gröna kullar, branta backar, äldre charmig bebyggelse, med stan runt husknuten. Metron, som på guld-linjen egentligen är en spårvagn. Oj oj, vad kär jag blev. The Valley är inte riktigt om ens i närheten lika gulligt. Suck.

We have the same thing but totally different

-Det är 27 grader här, upplyser jag.
-Det är det här också. 27 grader kallt, suckar min far.

Jag har varit ute och torkat fönster. Iklädd T-shirt. Och svettats. Nu tar jag en löptur i korta shorts och linne. Och tänker på alla stelfrusna själar där hemma.

Jag vill ha ett JA

Men UCLA sa också NEJ. TACK. Tjänsten är tillsatt. Jaha. Nähä. Så jag tog ett låångt bad, med bubblor och jetmotorn på. Intalar mig att det är lyx att vara ledig. För när fan hinner man fila fötterna annars?

Varför man inte ska ha heltäckningsmatta

Ingen vill väl vara inspärrad. Jag försökte förklara detta för S igår. "Äh, det är lika bra han vänjer sig i fall han måste vara instängd då och då", svarade han. Varför skulle han behöva vara det och är inte det mysigaste som finns en liten katt som ligger i fotändan och spinner när man vaknar? Nåja. Han bodde ju på ca 10 kvm innan han kom hit. Men jag hade dåligt samvete hela natten. Tänk om kissen var rädd? Kände sig ensam? Fick panik rentav.

På morgonen hade jag svårt att öppna dörren till gästrummet. Något tog emot. Det var en söndertuggad heltäckningsmatta där katten förgäves försökt gräva sig ut, eller om det var att han skulle till Kina.

Jag betraktas fortfarande med viss skepsis och jag försöker som bäst vinna förtroendet tillbaka med "Fancy feast flakes".

Självkänslan

För mig har det tagit ett halvt liv att komma något sånär underfund med. Det fanns år då jag inte hade någon. Då jag blev trampad på, intalad att jag var värdelös och konstig. Jag slog aldrig tillbaka. Förstod inte varför jag fick höra alla dessa ord. Jag hade aldrig varit elak mot människorna som tryckte ned mig. En dag tog det abrupt slut. En flicka som varit särdeles ond mot mig fick själv känna på samma behandling. Från ett par andra snorungar. Jag tröstade henne. Hon som så länge varit min plågoande. Efter detta kunde jag långsamt resa mig igen. Men bara så pass att jag vågade finnas till. Att ta plats var inte att tänka på. Så småningom blev det ett mönster. För att någon överhuvudtaget skulle tycka om mig måste jag ju anpassa mig, eller hur? Smälta in. Vara till lags. Forma mig efter vemhelst som ville vara min vän. Jag blev frustrerad. Jag blev vuxen. Jag blev förvirrad. För vem var jag egentligen? Självkänslan fanns ingenstans. Jag behövde ständigt energi från andra. Inom mig fanns ingenting. Om jag inte var accepterad fanns jag inte.

Idag vågar jag. Jag är. Och jag är bra som jag är. Jag är omtänksam och snäll mot dem jag tycker om. Men jag kan säga emot. Tycka annorlunda. Och jag kan välja. Omge mig med människor jag gillar, respekterar och litar på. De andra behöver inte finnas i mitt liv. Självkänslan är som en skör hinna, men den finns där och jag vårdar den ömt.

Så inleder jag det här året.

Avatar

Say no more. Se den!

Tabula Rasa

Idag är ett nytt år. Idag är ett nytt årtionde. Jag fick inte fira in året i bubbelbadkaret som jag tänkt mig. Men det är helt och hållet mitt fel. Jag tyckte vi hade druckit aningen för mycket vin och fick i ett ögonblick av paranoia för mig att mina kärl var för dilaterade och vi riskerade drunkningsolycka. Nåja. Vi tittade på TV istället och granskade bollen som föll i NYC. Det känns inte som nyårsdag idag. Nyårsdag brukar vara med bitande kyla utanför husväggen och Ivanhoe med matrester i soffan. Inte här. Det är varmt ute och jag är på benen och städar och fejar. Kanske bådar det gott, vi får se.

Vi har också fått en ny familjemedlem. Han är svart, hårig och har massor med klor. S' bror hittade honom några veckor gammal och förbarmade sig över honom. Nu är han sex månader gammal och behöver ett (tillfälligt?) nytt hem.