Frukost?

Min man har ruinerat mig, utarmat min mat- och sovklocka. Sedan jag flyttade hit har konceptet frukost sakta men säkert försvunnit. Han äter inte frukost. Alls. Eller kanske ett wienerbröd om vi har nå't i skafferiet. I början av min vistelse här kokade jag min havregrynsgröt (på spisen, osockrad), ingen mikrad snabbvariant här inte, jämte ett eller två ägg. Nuförtiden? Well, havregrynen möglade, äggen är liksom tråkiga att äta för sig själva. Och ibland finns det ju kaka/tårta/wienerbröd, alldeles ensamma och övergivna i skafferiet. Jag gillar ju att jag kan skylla på honom, att det är hans fel att jag åt ett pound chokladkaka med frosting alldeles nyss och att detta får utgöra dagens sockerchock.