Don't mind me...

Jag bara lekte lite med layouten. Utan att egentligen ha en aning om vad jag håller på med. Är i övrigt helt utmattad. Jobbat över 3 dagar av 4 den här veckan. Vet inte vad jag egentligen ville skriva. Att jag är trött i hjärnan, inte orkade träna samt att katten nuförtiden är otroligt kelsjuk. Ja. Det var bara det.

Årstider efterlyses

Årstiderna i södra Kalifornien definieras enligt följande; varmt, varmare, varmast, tokhett, och färgskalan löper i grönt, beige, brunt, brunare... Häromdagen insåg jag att jag inte är riktigt orienterad till månad på året - eöh, juli? Nähä, det är redan september, jamen dåså. Och så existerar ju ingenting som liknar Industrisemester heller, här ligger saker och ting minsann aldrig nere för att alla är bortresta. Suck. Igår var jag hos min frisör, vi diskuterade hårfärger och jag meddelade henne att jag tänker låta håret vila vad gäller bleka slingor. Hon tyckte det var en alldeles splendid idé, eftersom vi ju nu går in i hösten och då passar det ju bättre med varma bruna toner. Sedan asgarvade hon åt sitt uttalande, vadå årstider, tyckte hon.
MEN, nu ska jag gå ut och tvätta bilen. OCH, det gör inte precis ont att det är sol, klarblå himmel och 25 C i skuggan... You win some, you lose some.

Frukost?

Min man har ruinerat mig, utarmat min mat- och sovklocka. Sedan jag flyttade hit har konceptet frukost sakta men säkert försvunnit. Han äter inte frukost. Alls. Eller kanske ett wienerbröd om vi har nå't i skafferiet. I början av min vistelse här kokade jag min havregrynsgröt (på spisen, osockrad), ingen mikrad snabbvariant här inte, jämte ett eller två ägg. Nuförtiden? Well, havregrynen möglade, äggen är liksom tråkiga att äta för sig själva. Och ibland finns det ju kaka/tårta/wienerbröd, alldeles ensamma och övergivna i skafferiet. Jag gillar ju att jag kan skylla på honom, att det är hans fel att jag åt ett pound chokladkaka med frosting alldeles nyss och att detta får utgöra dagens sockerchock.

I'm still alive...

...Även om det kan vara svårt att tro om man "följer" den här bloggen.... Äh, jag orkade liksom inte skriva. Har ju aldrig varit någon extraordinär dagboksförfattare heller, så det sitter liksom inte i ryggmärgen att dagligen beskriva mina förehavanden i en journal.
Sommaren var kort, inget regnade bort. Enda dropparna regn (och ett sjuhelvetes åskväder) jag sett sedan någon gång i mars, kom i lördags då vi hade kräftskiva. But åffkårs. Annars, har jag avslutat min rotation i Santa Monica och är sedan i måndags tillbaka på Surgery ctr där jag inte satt min fot sedan i januari. Känns lite småläskigt nu när jag arbetar självständigt och far och flänger mellan olika ställen. Det där med bemanningspooler är nog inte riktigt min grej. Mental note för senare. Fast hej hopp, jag har ju ett jobb!
I juli var vi i Mexico. Labor-day weekend körde vi upp till SF. När jag kan ta långledigt nästa gång står skrivet någonstans i stjärnorna. Fan vad jag saknar 5-veckors sommarsemester. Inte för att jag någonsin tagit 5 veckor i rad. Men bara det att kunna. I helgen är jag gräsänka igen, S är återigen uppe i San Jose med bröderna. Och jag ville inte följa. Jag trivs bättre här, där jag kan bara vila, träffa en kompis, klippa håret, och städa toaletterna. Ja, det var väl allt för idag. Över och ut, tills nästa gång vi ses.